Summa sidvisningar

torsdag 28 juni 2012

Solrosor!!

Under flera dagar har vi åkt igenom landskap med stora solrosodlingar och jag har längtat efter att få fotografera. Idag, i Bulgarien, när chaufför-Erik lyckades hitta en rastficka utan prostituerade (enligt uppgift svårt. Jag hade som vanligt inte märkt något) fick jag mitt lystmäte.
Went berserk.
Men alltså, HUR fina är de inte!?



Upplagd av kl.

6 kommentarer:

  1. Anonym28 juni 2012 kl. 16:35

    Att hitta en fin rastficka
    obesudlad av glädjeflicka

    Är ej fullt så lätt som man tro
    -Var ska jag nu finna ro?

    När ska jag då platsen finna
    orörd av glädjekvinna?

    Jag fortsatte så att söka
    ett ställe utan sköka

    Slutligen såg jag ett place!
    -Fast där bodde glädje-gay's...

    SvaraRadera
  2. Anonym29 juni 2012 kl. 02:09

    Härliga bilder på fina solrosor.

    Kram Lena, tomatsplantsvakt

    SvaraRadera
  3. Anonym29 juni 2012 kl. 05:49

    Men gud vilken fin dikt du fått.

    Man får för få dikter här i livet

    Kram Annika. ja din sörra alltså

    SvaraRadera
  4. Anonym29 juni 2012 kl. 07:50

    I ett svagt Facebook-ögonblick,
    undrade systern din om hon fick

    Till varje inlägg en söt liten vers
    Visst sa jag det blir ingen pärs!

    Föga kunde väl jag förstå
    att hon skulle posta så flitigt då...

    Jag bestämde mej så till sist
    att blott svara inlägg med liten twist

    Om likdoft, horor o annat pikant
    Sen har jag fortsatt likadant

    Men har man sett, efter din bikt
    -Här fick ju lillsyrran egen dikt!

    /D

    SvaraRadera
  5. Anonym29 juni 2012 kl. 08:12

    Hej Ulrika!

    Vill bara försäkra mig om att du inte släpper lös Sara ensam bland solrosorna. Hon har ju en tendens till att försvinna och gå vilse. Jag menar om du vill ha med henne resten av resan. Hon bör inte heller gå ensam så väldigt långt från bussen, Sara bör hålla sig i närheten av andra människor för att minimera risken att komma bort.
    Hälsa henne i alla fall och ge henne en stor kram från hennes gamla arbetskamrat Kickan som längtar efter henne.

    SvaraRadera
  6. Anonym9 juli 2012 kl. 08:30

    Fantastiska foton och fantastisk dikt! Nu har bloggen plötsligt dubbelt mervärde känner jag! Sara B

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)