Fest på Medmera-style

Igår på väg hem från jobbet fick jag lite oväntad fördoms-östeuropafeeling när jag gick förbi Konsum här i området. Där på baksidan, ni vet där lastbilar lämpar av varor och dit man kör ut soporna, hade de dukat till långbord och hade sommarfest för personalen. Jag ville nästan börja gråta. Men alla i personalen (som jag känner igen mycket väl eftersom jag är lite av en stalker i deras affär) skrattade och skålade. Jag kunde inte sluta titta, för det såg så förfärligt sorgligt ut. Men som någon slags märklig ångestkompensation log jag allt vad jag kunde istället och vinkade t om lite till dem där de satt mellan kartonger och soptunnor. Det var jättekonstigt gjort, jag vet, men jag gissar att jag undermedvetet ville försöka normalisera det hela. Ville att de skulle tro att jag råkade gå förbi och se hur trevligt de hade det och önskade att jag också fick vara med på en sådan mysig personalfest. Ingen bjöd in mig, tack lov (varför skulle de göra det? ) Tyvärr rimmar sopstationer illa med min råttfobi). Under kvällen tänkte jag lite på hur det kreativa flödet sett ut hos chefen som brainstormade fram det här... "Hm...vad ska vi hitta på i år då? Förra året höll vi ju till i bårhuset på SÖS och nästa år har jag ju bokat en studieresa till Tjernobyl, så vi kanske kan hålla igen på festligheterna lite i år.

Kom igen gubbar! Är det fest eller är det FEST!!!??